Om detta är allt, har vi mycket att upptäcka.

Tänk om det är detta som är. Klockan är 22:2o och jag sitter i köket med en tallrik äppelpaj, Tomas Sjödins Reservkraft och tre tända stearinljus.
I boken jag läser diskuterar Sjödin en av Växjöprofilen Pär Lagerkvists texter Det eviga leendet. Jag citerar i något förkortade drag.

Några döda samlas i mörkret och börjar samtala med varandra "för att få evigheten att gå". Deras många och långa samtal slutar med att de bestämmer sig för att gå till Gud för att avkräva honom svar på frågan vad som är meningen med livet. Vad skulle alltihop vara bra för?
De går i århundraden, årtusenden, men tillsist ser de ändå ett svagt ljus i mörkret, en liten lykta med dammigt glas. I lyktans ljus står en gammal man och sågar ved. "De såg att det var Gud". Han var krokig och kort till växten. Hans händer var grova, hans ansikte är fårat, fullt av mödor och ett saktmodigt allvar. Och de ställer så sina frågor och får de mest oväntade svar.
"Livet" säger Gud "det hade jag inte tänkt mig som något märkvärdigt. Jag hade bara menat att ni inte skulle behöva nöja er med intet"

Jag måste gnaga lite på orden. Vrida på dem och läsa dem från olika håll.
Men så tänker jag. Tänk om det är så. Att det vackra, fantastiska i och meningen med livet ligger mycket närmare jorden än vi tror. Tänk om anledningen till att vi har så svårt att finna det, är att vi sträcker huvudet för högt och inte ser. Tänk om vi måste huka oss lite för att upptäcka - Ah, det är DETTA som är meningen med livet. Att äta äppelpaj bland en massa disk i köket, halv elva en torsdagskväll. Jag tror det och OM det är så, då har vi mycket att upptäcka.

Mammas bön

Så kom du. Alldeles blå, varm, hal och klippig. Du såg inte alls ut som jag föreställt mig. Du var tusen gånger finare. Och alldeles bara vår. Vår lilla bebis.

Jag minns ditt första förnöjsamma leende. Hur det upptog hela vår tillvaro. Vi kunde sitta i timmar och bara titta på dig. Du njöt av uppmärksamheten.

Du är den finaste pojke som finns. Och det är du väl medveten om.

Men någonting i mig våndas. Jag våndas över den dagen då detta snedvridna samhälles ideal kommer få dig att tvivla. Kommer tala om för dig att du måste göra dig själv dyrbar. Då du måste kämpa för att se ut som idealet kräver, måste ligga med de tjejer som ger dig status, måste ha de ”rätta” mobilnumren i din telefon. Ha de fränaste namnen som vänner på din facebook, måste synas för att finnas. Hellre ökänd än okänd.

Tänk om du då kunde komma ihåg det jag nu säger dig. Du var dyrbar innan man ens kunde se dig med ultraljud. Du var älskad innan någon visste att du skulle komma. Du behöver inte göra någonting. Du behöver inte prestera någonting. Du är så fantastiskt dyrbar och betydelsefull. Du är så unik. Jag ser många drag från mig själv i dig. Från din pappa också. Men den kombination som du är kan man inte hitta någonstans. Jag önskar att du ska bevara din originalitet. Inte låta dig förändras. Inte av någon.

Det gåtfulla folkets pyssel...

10 månader till julafton firar vi med lite uppfinningsrikedom! Nu här på morgonen förvandlades några verktyg och magasin till en xylofon. I helgen försökte vi oss på att slå rekord. För er som inte är så inne i bolibompavärlden kan jag berätta att det finns ett barnprogram som heter Rekordbyrån, till vilket man kan skicka in sina rekordförsök och förhoppningsvis få dem publicerade i programmet eller på webben. Hysteriskt spännande! Vårt bidrag: Största hamburgerbrödet, 43 cm/diameter.

Dagens googelsök:

Vinterlöpning
broddar
bot mot gasig mage

Tips på något av ovanstående mottages gärna!

Vad alla blommor måste ta sig igenom

Ibland kan man känna att man inte riktigt är där man skulle vilja vara. Att man inte får blomma ut i det som man vill och det man känner är rätt. Eller så vet man inte riktigt vad det är som är rätt eller vad för blomma som kommer slå ut.

Idag fann jag tröst i några rader ur en bra bok.

-

"Kom ihåg att alla blommor har varit tvugna att ta sig igenom en massa jord och stå ut med en massa blöta."

-
Jo, alla måste vi ta oss igenom den där kalla, dunkla och av snö, svett o tårar blöta perioden. Senså.

TENTAN ÄR ÖVER!

Och det gick bra, tror jag.

Nu är det fira som gäller. Och alla firar vi på olika sätt. Med olika burkar.

Hipp hipp hurra för fredag och helg!

Studentliv möter småbarnsliv

Vi har tenta på fredag och tidigt i förmiddags - när jag konstaterat att jag skulle få vabba hela dagen - kände jag starkt att studierna måst få ett kreativt utryck och en överskådlig tidslinje.

Sagt o gjort. Jag ritade upp vår världs historia. Från homosapiens till 300 t e.Kr. Många meter historia. Underbart sätt att lära sig på.

Att rita stora teckningar var mina små sjukligar också sjukt på. Så roade vi oss alla tre, samtidigt som ett och annat cornflakes trillade ner i min paket.

Våfflor i köket

Att sitta i köket en måndagseftermiddag och äta våfflor med sylt, det gör något med en.

Jag kan inte beskriva skeendet, känslan, men det händer i själen, i sinnet, såklart!

-

Jag vet inte om det är grädden, denna kalasattiralj framför andra, som gör det. Kanske porslinet o gemenskapen. Eller också bara de faktum att livet bjuder på en stunds ledighet. Men våfflor i köket en måndagseftermiddag i februari, då känns det att man vårdar livet. Och när livet vårdas ger det något tillbaka. Det gör något med en.

Jag skulle vilja vara...

Fick en kommentar.

"... vill baka en massa. Men får liksom inte till det... När ska man liksom hinna, känner inte att jag är den där superbra mamman som har tid att baka med mina barn & och inte heller tålamod..."

Och jag känner igen mig så. Jag skulle vilja vara en sån där bra o mysig mamma som bor i hus och är ute i timmavis o leker med mina barn. Eller den där som pysslar, målar om möbler och kreerar värsta coola barnrummet/köket/vardagsrummet. Men jag får liksom inte till det. Jag skulle vilja vara djärv o måla kökssoffan röd, sy ett lapptäcke till våra sängar, våga gå till tandläkaren. Skulle vilja, skulle vilja, men får liksom inte till det.

Andra mammor är så mysiga, så härliga och bra. De andra. Men inte jag.
Någonstans får man bara ge sig. Visst utvecklas vi hela tiden, men som de andra kommer vi aldrig att bli. Så jag får försöka vara nöjd o glad för den jag är. För, tänka sig, kommentaren har en fortsättning. "...men du ger mig hopp och en massa pirr i magen att baka..."
VA??!
Jag är inte så pysslig och skogsmulle som jag skulle vilja vara, men jag är duktig på att baka bröd och det kan jag glädja o inspirera andra med - inte minst mina ungar!
Vad är du duktig på? Säkert finns det andra som skulle vilja vara lite mer som... just det, Du. Så passa på du som kan - att vara den du är.

Månadens sötsak, som bomull kring hjärtat

Åh, temat för månadens sötsak i februari är kärlek. Och ska jag baka till min kärlek finns inga alternativ - det ska vara klappkräm, som bomull kring hjärtat. Receptet hittar ni här. Är ni inte så många i familjen rekommenderar jag varmt att halvera satsen, du måste vispa j ä t t e l ä n g e!
För att ha något att knapra på bakade jag hjärtformade potatiskringlor.
Och med det önskar jag er alla en riktigt skön Alla hjärtans dag!

8 tips till dig med en sexåring

Jag vet inte hur ni har det, men jag har en sexåring hemma. Ja, han har inte alla månaderna inne ännu, men till hjärta, själ och sinne är han en sexåring. Sicka krabb det är. Helt plötsligt. I synnerhet om mornarna. Jag andas i påse och är helt slut när klockan är 9.
Det är en helt ny tid nu. Snart skolpojk - men allt vad det innebär. Nu o då vill jag finnas där. Skydda, skydda. Älska, älska. Peppa, peppa. Krama, krama. Leka, leka.
Igår hittade jag den här länken. 8 tips till dig med en sexåring. Tack ska ni ha!

Brödtoppen!

Jag har bakat en del bröd och nu tänkte jag lista mina fem favoriter. Det var lättare sagt än gjort - alla recept är ju så toppen på sina egna vis, till sina egna speciella tillfälle.
Men här är i alla fall mina bästa brödrecept, topp 5:

Valnötsbröd

Härligt segt lantbröd

Rofan

Goda grovbullar med rågkross o keso

Mammas lenande lingonlimpa

Jag får då och då mail från er som provat några av mina recept och skriver "..fast jag testade att göra si" "jag bytte ut si mot så och det blev jättebra"
Sånt tycker jag är riktigt roligt. Jag blir så GLAD o LÄTTAD eftersom jag tycker man ska ta det mjöl man har hemma, har man inte vetemjöl special tar man vanligt. Har man inte grahamsmjöl tar man rågmjöl. Kankse blir inte resultatet identiskt med mitt - men vad gör det...?

HAR DU NÅGOT ROLIGT RECEPT DU ABSOLUT TYCKER JAG SKA PROVA?
Maila ditt bästa (eller nästbästa) brödrecept till thisismycupoftea@hotmail.com så bakar jag och lägger ut.

Alla behöver någon...

Just nu är det så påtagligt att mina nära kompisar finns väldigt långt borta. Geografiskt alltså, men inte bara, somliga bor ju här runt knuten. Men nackdelen med likasinnade (kreativa och/eller småbarnsföräldrar) är att vi aldrig hinner ses. Antingen är den ene sjuk. Eller så är den andre sjuk. Och så är alla SANNSLÖST uppbokade. Det suger, ska ni veta. För i denna frånvaro av tjejfniss o långtinpånatten-samtal slår det mig hur fruktansvärt viktig del av livet ens vänner och gemenskap är. Med vänner har man roligt. Man pratar om livet. Man stöter och blöter. Man styrker o blir buren. Och när den delen av livet inte rymms i agendan händer det något med en själv. Man dör en liten smula. Slocknar lite. Blir lite skrumpen.

Bäst är att vara skrumpen tillsammans! Alla behöver någon att luta sig mot.

3 februari 2007

5 februari 2010

Tisdagsmellis

Vad ska man äta efter träning? frågar jag.

Protein o snabba kolhydrater. En omelett, svarar Hulken.

Tråkigt, säger jag.

Så när han rör ihop sina fyra ägg o salt, kör jag lite mer finlir med kanel, mjölk, frukt o nötter.

-

Denna kanelomelett är även ett utmärkt mellanmål. Eller frukost. Eller kvällsmat. Proteinet från äggen bygger upp musklerna och gör att du håller dig mätt. Kolhydraterna från frukten fungerar som proteintaxi ut till musklerna. Kanel sänker GI-värdet på maten, håller blodsockret i skick och har en lugnande effekt på magen. Bra va!?

-

1 port Fru Hulks kanelomelett

2 ägg

2 tsk mjölk

smör att steka i.

kanel

½-1 hackat äpple

nöttopping

Vispa ihop ägg o mjölk. Smält lite smör i stekpanna och hiva i äggsmeten. När all smet nästan stelnat, doftar du över så mycket kanel du vill ha.

Lägg på tallrik och strö på frukt, nöttopping och har du keso hemma ska du självklart dra på en klick med det också, det passar ju jättebra.

En annan protein + fruktmellis hittar du här.

Måndagslunch!

Stekt potatismos, lingon o mjölk. Det gäller att bejaka det sinnliga i tillvaron, tentamoln eller fest.

Go nuts!

Här är mitt piffa-vardagen-tips: Go nuts!

Jag lånar ganska mycket mat o bakböcker på bibblan, och ett tips jag snappat upp där, från Jacob Wismar, är denna nöttopping. Blanda dina favoritnötter, frön o torkad frukt i burk med tätslutande lock och ha nära till hands, att strö på din fruktsallad, morgongröten, filen eller som läxsnaks när det kan behövas. Om ni nu undrar hur i honnan man ska ha råd med så mycket nötter säger jag bara - köp på dig massor av julskalnötter nu när de säljer ut - jo, hos oss gör dem fortfarande det.

Om man nu VILL HA halsband utanpå overallen...

... kan man inte få det då?

I barnens rum...

... våras det också.

Just nu är det så, mina kära, kära vänner, att jag måste plugga något så gruvligt mycket historia. Ja, så mycket är det inte, men jag har inte läst ämnet på 9 år och tycker inte heller det är vidare intressant, längre. Och då tar det lååång tid att få alla bitar att falla på plats.
Mycket hellre vill jag skriva o blogga. Men jag blir så trött på plugget att geniknölarna inte har ork över till kreativt tänkande. Men i morgon ska jag städa. Då brukar det bli flöde! Håll kvar.

It can be winter outside...

... but in my heart it´s spring. Hokus Krokus!

Min ryska vinterängel

Vintertid. Veckor av ohämmat snöoväder. Trafikkaos. Igenskottade cykelbanor. Snoriga, eksemkliande ungar som strejkar. Mina nävarna är torra och såriga, håret är statiskt, sprött, och huden är hopplöst likblek. Jag är trött ful och fullständigt slut i hela kroppen.

Så händer det. Jag sitter i en fotölj hos frissan och väntar på att storebror ska bli klippt. Svante sitter på helspänn i knät och bävar för att de ska sätta saxen i hans lilla fjun också. Så kommer hon, en lång, smal, cool och snygg 35 åring från vitryssland, skulle jag tro.

Hon bryter förträffligt charmigt och säger:

- Jak har ett meddelande. Jak har just idag båjat med nagelvård.

Innan jag hinner svara tar hon min nariga hand i sin, klickar ut en stimma atrixkräm och masserar in tills handen är alldeles mjuk. Så tar hon nästa.

- Jak är pråffs, jag ser att du behöver.

Hon lutar sig mot Svante och fortsätter: Det är tåfft att vara mamma förstår du.

Jak har en dåter, hon är 16 år och jättelång...

Så samtalar vi en stund och jag blir nära till lip. De andra frisörskorna ler nervöst och blänger på sin kollega. Men det stuntar hon i. Och det stuntade jag i. För en gång skull. Jag struntade i det och njöt.

Valnötsbröd

Häromdagen var jag rättså studieledig och då passade jag på att baka ett helt gäng bröd.

Valnötsbröd andas väl 2009 om något. Men jag tycker det står sig, såhär två månader in på nya året. Två mackor till förmiddagsfikat, en självstudiedag som denna är inte dumt.

-

2 st valnötsbröd

1 pkt jäst

5 dl vatten

½ dl olja

2 tsk salt

4 dl grahamsmjöl eller grovt rågmjöl

ca 8 dl vetemjöl (gärna vetemjöl special)

70 gram valnötter

Smula jästen i en bunke. Häll på vatten, olja och salt. Rör om så jästen löser sig.

Tillsätt det grova mjölet och sedan det mesta av vetemjölet. Använder du vetemjöl special ska du arbeta den länge, länge för att få en fluffig och hög limpa. Låt jäsa under bakduk 40 minuter.

Hacka valnöttera grovt. Ta upp degen på mjölat bakbord och strö nötterna över degen och arbeta in dem. Dela sedan degen på två och forma till limpor. (Limpa - vilket roligt ord!) Lägg på plåt med bakduken över och låt jäsa 30 minuter. Värm ugnen till 250 grader.

Snitta bröden på sniskan med en vasskniv och sätt in dem på nedersta falsen i ugnen. Sänk genast värmen till 200 grader. Grädda dem i 30 minuter. Låt dem svalna på galler under bakduk.

Metalblodet gör sig påmint!

För det första: När studentlitteraturen ser ut såhär är det HELT OK att plugga!
För det andra: Ni kanske inte vet det men i min tonår reste jag med ett tunérande blackmetalband om helgerna. Pussade trummisen, vevade sladdar, käkade godis - sånt.
Jag fick barn med trummisen när jag var 19 och igår eftermiddags blev det barnet väldigt arg på mig, som synes.
Jag tycker om när ilskan tar sig kreativa utryck. Metal.

Björnbärsmarmelad

Jen efterlyste recept på björnbärsmarmelad och javisst, här kommer det!

Detta är ett litet gulligt recept som passade så bra eftersom jag köpt en paket björnbär på 300 gram i affären. Är ditt paket på 250 eller 500 gram minskar/ökar du bara syltsockrmängden så du får lika delar. Fler syltrecept hittar du här, här och här.

1 burk marmelad
300 björnbär
300 gram syltsocker med pektin

Sätt ugnen på 100 grader och ställ in glasburk i lock där några minuter så den blir bakteriefri.
Tina bären lite lätt och häll dem i en stor kastrull. Häll på sockret och rör om ordentligt.
Värm bären under omrörning och koka sedan kraftigt i 3-5 minuter.
Ta ev. bort det vita skumm som kan ha bildats som ett lager över sylten.
Häll sylten i burken och sätt på locket. Förvara öppnad burk i kylskåp.

Goda Grovbullar med rågkross o keso

I dag bjuder jag på superbullarna som minde husförsamlingsmöte. Ett riktigt höjdarrecept enligt min mening. Rågit grova och härligt saftiga är de på en och samma gång. Dessutom har de upp till ett par dagars längre fräschhet än vanliga hemmabrödbullar.

16 Goda grovbullar med keso

3 dl vatten

1 dl rågkross

25 gram smör eller margarin

50 gram jäst2 dl vatten

½ dl keso

1 msk sirap

1 tsk salt

ca 12 dl Lantbrödsmjöl 4 sädesslag

-

Koka upp vatten och rågkross.

Ta av kastrullen från värmen, lägg på lock och låt krosset svälla i 5 minuter. Häll över det i en degskål.

Smula ner margarinet i degbunken och tillsätt vatten, sirap, salt.

Låt degvätskan svalna till den är fingervarm.

Smula ner jästen och rör om så den löser sig. Tillsätt nästan allt mjöl och knåda ordentligt. Tillsätt sist keson och knåda in den i brödet (Jag tillsätter den sist för att jag vill behålla kesokulorna hela)

Lägg en bakduk över bunken och låt degen jäsa i 30 minuter.

Ta upp och knåda den på ett mjölat bakbord. Dela i 16 bitar och rulla till bullar. Doppa i lite mjöl så får ser bullarna charmligt rustika ut. Lägg på plåt med bakplåtspapper och låt jäsa under bakduk 20-30 minuter. Grädda mitt i ugnen, 225 grader i 10-12 minuter.

Låt dem kallna på galler under bakduk.